För Er Som Tar Studenten...

 Jag och min familj <3
 
Igår tog min baby sis studenten som sagt. Jag var med på hennes skolavslutning som hålls på Göteborgs Operan och blev otroligt nostalgisk. Jag gick själv på samma gymnasieskola som min baby sis och jag har själv stått längst fram vid scenen som blivande student och skrikit mig hes av lycka.
 
Och egentligen vill jag bara säga vissa saker för er som tar studenten iår. Jag vill bara säga att det är nu livet börjar. Det är nu ni börjar forma er själva och ert liv så ni vill. Skit i puberteten där "man hittar sig själv", etc. Det är nu - när skolan är slut - då man lär sig vem man vill vara och vilket liv man vill leva. Det är nu ni kommer träffa nya människor som inte alls liknar er egna vänner eller er själva och som ni på något sätt kommer lära er något av. Det är nu, det komna halvåret, som ni kommer finna er i fler obekväma situationer än vad ni gjort de senaste tre åren. Det är nu ni utvecklas. På riktigt. 
 
Kalla det "nytt kapitel", "ny ruta" eller något annat klyschigt men det är så det är. Nu är ni inte längre elever utan nu är i antigen blivande studenter som kommer läsa på högskola eller universitet eller så är ni arbetande eller bara arbetslösa (vilket är helt ok!). Det är nu resten av ert liv börjar, ert riktiga liv, och helvete vad kul ni kommer ha. Och helvete vad ni kommer lära er om livet. Och herrejäklar vad ni kommer lära er om er själva.
 
Och en sista sak: var inte rädda för någonting. Vad som än händer och vrider och vänder i livet så var inte rädda. Omfamna allt och alla och kör på. Vad det än är och vad du än vill göra så ge er fan på att göra det!
 
Och grattis till studenten, fan vad ni är bra! <3
 
Inspiration | student, student2015, studenten | | Kommentera

Din Mentala Attityd = Allt.

 width=
Jag får en del frågor på hur jag hela tiden kan ha så mycket energi och vara så glad och positiv hela tiden. Alltså, jag är inte glad hela tiden. Det är ju ganska omöjligt. Jag är däremot väldigt positiv och optimistisk. Jag tror att i mina mörkaste dagar så finns det alltid en gnutta ljus. Kanske inte för just den dagen, men kanske för morgondagen eller så. Jag har träffat på personer som ställer frågan "hur kan du vara så glad efter allt du gått igenom?". Det är väl det, att man gått igenom saker som varit hemska och som gjort att man förstår värdet på livet, vänner, familj, etc. Vadå, ska jag sitta och gråta hela dagarna eller? Haha, det hade ju vart a total waste of precisou time and life. 
 
Jag förstår inte hur folk kan vara så otacksamt negativa. Jag menar, livet är en fet jävla gåva - speciellt för oss människor som bor i västerländska länder. Att leva är fan otroligt jävla ball och så finns det de människor som är pessimistiska, negativa och klagar dag in och dag ut... Varför undrar jag? På riktigt, varför? Vad är det som är så otroligt jobbigt som man bara måste vara pessimistisk för? 
 
Din mentala attityd bestämmer om din verklighet är vacker och bra, eller ful och sämst. Att börja plugga och veta att man har 3-5 år av studier framför sig kan antigen vara 1) jobbigt; "kommer vara fattig"; "kommer ta så lång tid", etc., eller 2) en kul erfarenhet med massa nya möjligheter; "jag kommer få lära mig så mycket nytt"; "träffa nya människor"; "lära mig saker om mig själv". Din mentala attityd = allt i livet. Väljer du att vara optimist och positiv så kommer du faktiskt inse till slut att det inte finns NÅGOT tråkigt eller jobbigt i livet. Detta betyder självklart inte att du aldrig kommer vara ledsen, arg, förkrossad, etc. - det betyder emellertid att du kommer alltid veta med dig att du har ljuset med dig och att morgondagen alltid kommer bli bättre.
 
Ta hand om er xo
 
 
Inspiration | attityd, inspiration, motivation, optimism, positiv | | Kommentera

Säg Tack - Och Ta Emot Komplimangen.

 height=
Jag tycker att fler och fler blir sämre på att säga tack och därmed också ta emot en komplimang. Antigen säger man inte tack alls efter att man fått en komplimang och säger/skriver istället "men du då!", "men du är finast!", eller "[insert whatever annat än ett tack]", eller så säger man tack fast på ett tillgjort sätt - antigen gulligt, som en bebis, skrattandes, etc. 
 
What about bara säga "tack". Plain and simple. Bara för att man får en komplimang betyder det inte att du ska ge tillbaka en. Detta fick jag att tänka på när en familjekompis till familjen sa att jag var väldigt vacker den kvällen vi sågs och jag besvarade komplimangen med "ähh, jag gör vad jag kan *hehe, skojar till det*". Då vände sig en annan familjekompis om och sa "Natali, när du får en komplimang så säger man tack". Detta var inget surt påpekande utan mer: Natali, lyssna och ta åt dig av komplimangen.
 
Sedan den kvällen så har jag faktiskt alltid försökt att enbart säga "tack" till komplimanger. Utan att skoja eller flumma bort dem. Varför? Jo, för jag tror det är viktigt att man faktiskt bara lär sig att säga "tack" och sen håller tyst. Och faktiskt tar till sig den - låt den inte bara gå förbi dig. Att man inser att det finns en tyngd i att folk faktiskt ger en komplimang och att man faktiskt inte behöver skämmas (och då kanske också skoja bort det?) eller ge tillbaka en komplimang bara för att man får en. 

Det är så många vackra, underbara, smarta tjejer på nätet som lägger upp tusentals bilder (många selfies) och får en drös av komplimanger, men många gånger är de inte ens besvarade med ett "tack". Istället är det bara massa emojis, pussar och "du är, babe!!". Vad sägs om att vi bara börjar säga tack? Det ska väl inte vara så svårt?
 
Inspiration, Tycker till | säg tack, tack | | Kommentera
Upp