This Week's TED: Why Dieting Doesn't Usually Work

En gång i veckan, varje vecka, kommer jag lägga upp ett inspirerande eller lärorikt TED-talk och skriva mina tankar om det. TED är icke-vinstdrivande, hängivet till att sprida olika inspirerande idéer i form av korta presentationer (som är 18 minuter eller mindre). Deras mission är att sprida idéer som är värda att dela med sig och som ibland kan utmana hur vi tänker och det samhälle vi lever i.
 
Titta på det korta videoklippet (12:42) och läs därefter vidare.
 
Hur många har försökt att gå ner i vikt med hjälp av någon mirakeldiet, raise your hand! Low calorie bars och soppor, LCHF-pasta och -bröd, Viktväktarna med poäng, Dukan Diet, periodisk fasta och för lite kalorier. Vad ska man välja egentligen?! Enligt Sandra Aamodt (och mig): inget av det. Allt är skit. Skit, skit, skit. Och vet ni varför? Hjärnan är faktiskt, även om vi inte vill, starkare än vår vilja många gånger. Och går du ner x antal kilon snabbt så kommer du gå upp dem igen - och om inte mer i vikt efter att du slutat dietat. 
 
Jag har sedan jag var tonåring dietat. Jag har även sedan jag var tonåring haft ätstörningar. Jag har aldrig haft en fullt normal relation till mat. När jag var 15 år och vi skulle köpa chips med vännerna så var jag alltid den som åt till jag nästan dog - det fanns inget stop, "jag måste ju passa på". Jag kan lyckligtvis säga att mina ätstörningsmonster idag är inlåsta i ett litet teeny weeny rum i min hjärna och det är bara jag som har alla tjugo nycklar att låsa upp - ibland så bankar och bullrar dem emellertid jävligt mycket på dörren för att få komma ut. Jag skulle kunna beskriva min diet-historia och alla bakslag, istället vill jag berätta det här: när jag började äta mat från Mother Earth och med kontrollerade (rätt storlek av) portioner under några första veckor så började min kropp fatta galoppen att det är det här den har letat efter all along.
 
mars - juni, 2014 och utan att vara 100 % strikt med mitt matschema
 
I mars 2014 gick jag till en legitimerad dietist för att få ett schema över hur och när jag ska äta. Jag såg det lite som att ha en personlig tränare. Det är många som skaffar sig en PT på gymmet för att få en extra knuff och kanske inte så mycket för att dem inte vet hur man ska göra en armhävning. Så resonerade jag när jag gick till dietisten - för jag visste ju HUR jag skulle äta, men jag ville ha någon som sa till mig så "såhär ska du äta i x antal veckor". Mitt schema innehöll allt från matcirkeln, till och med (grovt) bröd: fett, kolhydrater och protein; frukt, grönsaker och ett glas rött vin varannan helg (lyx!). Men den enkla ekvationen var fortfarande där: x calories - y calories = +/- kg in weight. Jag åt 1700 kcal på dag (och nu sitter väl vissa helt mållösa över att jag åt SÅ mycket), och jag "rasade" i vikt. (Påpekande: jag tränade 5 gånger i veckan också, både tung styrketräning och högintensiv konditionsträning). Och även om jag slutade äta efter schemat i juli så har jag gått ner ett till kilo och jag är tightare än vad bilden från juni visar. 
 
Det är viktigt att förstå att dieter är kortsiktiga lösningar som i långa loppet kommer kasta dig ner i ett djupare hål. Det är även något som kan skada dig för livet för du kommer tro att det är något fel på dig (och inte på dieten i sig) när du går upp kilona igen. Gör inte så mot dig själv. Var snäll mot din kropp och börja äta ren, naturlig mat men på ett sätt där du tillåter dig själv att få känna hunger men också mättnad. En tumregel enligt min dietist var att jag skulle äta var tredje timme - och inte låta det gå längre tid. Var det så att jag blev hungrig efter två timmar då visste jag att jag borde ha ätit mer grönsaker till måltiden innan. LYSSNA PÅ DIN KROPP, den vet vad du behöver och vill ha! 
 
Har du några erfarenheter av dieter och viktminskning?
 
TED | bantning, diet, dieting, eating disorder, food, ted, ted talks, tedx, tedxevent, ätstörningar |
#1 - - Frida:

Hej!

Först och främst: du gör en jäkla bra blogg. Skriver intressanta och vettiga inlägg. Har kommenterat det förut men värt att säga igen, det är verkligen brain i den här bloggen!

Sen angående inlägget: gillar verkligen att du har börjat med de här TEDklippen. Särskilt detta var väldigt passande. Jag skulle nog säga att min relation till mat och träning är ganska likt det du själv beskriver. Har hetsätit för att "passa på" till att försöka kompensera med dieter på 1300kcal/dag. Vilket givetvis inte fungerat och istället genererat i en viktökning över åren.
I morgon var det tänkt att jag skulle påbörja nästa kur "på riktigt" denna gång (precis som jag sagt inför alla andra gånger också). Men kände bara nu att fan vad trött jag är på att ständigt fokusera på mat. Istället för att faktiskt bara äta nyttigt och så mycket jag känner att jag behöver för att stilla hungern.

Något jag på senaste har drabbats av är rädslan för att misslyckas, för att jag har gjort det så många gånger förr. Alltså påbörjat en diet, varit sjukt taggad på det, sen klarat det 2 veckor för att sedan ge efter för något sug som relaterat i hetsätande. Så med den vetskapen känns det som att jag ska misslyckas ännu en gång för att jag har gjort det förut.

Tänkte i alla fall inte börja räkna kalorier denna gång, utan bara äta nyttigt och i den mängd kroppen/hjärnan talar om att den vill ha. Antar att det lär bli en utmaning men vore bara så skönt att slippa fokusera på mat.

Nu blev det här en väldigt lång kommentar.
Ha det fint! :)

Svar: Hej Frida vännen!
Blir så glad över att du tycker om bloggen - och att du tycker det är brain i den, det är ju det jag är ute efter :) <3

Jag förstår erxakt vad du menar med allt det du skriver! Speciellt det med misslyckande! Jag tror det är viktigt att inse att man inte ska se sådant som misslyckande - och liksom börja fatta att ingenting är linjärt och perfekt. Att man inte ska se det som en prestation liksom. Så fort du tar bort ordet "misslyckande" så har du tagit bort hela grejen om att du måste prestera.

Sätt istället upp lite ramar som att du t.ex. måste äta varr tredje timme och inte skippa en måltid och varje måltid ska innehålla så ren mat som möjligt. Säg även till dig själv att det är OK att äta något gottigt någon gång. Jag har en bekant som ville gå ner i vikt och hon åt bra och nyttigt hela dagarna, men varje kväll fick hon äta en kaka med sitt kvällste. DET är hälsosamt. Hon hittade SIN balans.

Jag är säker på att det kommer gå bra för dig. Get in the zone med att du istället för att "gå ner i vikt" tänker mer på "jag vill må bra inombords med den maten jag äter". Jag är JÄTTEstolt över att du slutar räknar kalorier. JÄTTESTOLT verkligen! :)

You will do great oavsett vad som händer!
Natali

#2 - - Danielle:

Intressant ämne! Jag har funderat rätt mycket på det här och både håller med och inte. Jag tror egentligen inte att folk misslyckas bara på grund av dieten i sig utan av andra orsaker.

Jag tänker att en diet (beroende på hur man tolkar ordet) kan vara bra och kanske nödvändig för en del. Har man riktigt dåliga matvanor (skräpmat, godis, läsk varje dag) kommer en kost på 2000 kalorier om dagen med grönt, protein och carbs kännas som världens striktaste diet, för den personen. En sådan person kan må bättre av att strikt utesluta saker en längre period. Problemen kommer ju ofta efter, man har ingen plan på hur man ska äta och leva senare. Man har gått ner i vikt, dieten är slut och sedan… Går man tillbaka till att leva som innan? Man vill vara lite mer ”i balans” men har inte alls definierat eller funderat över vad det betyder.

Crash-dieting lär ju aldrig vara en bra idé, mest för att det är ogenomtänkt och desperat. Ens enda mål är att bli av med kilona asap, utan större reflektion över varför man gör det. Många vill ju gå ner i vikt, börja träna etc, men när jag frågar dem VARFÖR de vill det så finns det ofta inga svar. Det är ju steg ett: Varför?

Sedan ska man inte underskatta den psykiska problematiken. Många som påbörjar en 1200-kalorier diet håller troligen på med någon typ av bestraffningslek, de svälter för att sedan frossa. Det är inte hållbart eller sunt. En sådan person behöver inte en diet utan mer kunskap om hur kroppen fungerar och ett matschema som det du fick.
(Lite OT men just det här viktpendlandet som många sysslar med, svältperioder mixat med hetsätning har alltid gjort mig olustig. Jag är ironiskt nog så glad över att jag inte brydde mig särskilt mycket om min kropp när jag var överviktig utan bara levde på och var glad, för det mesta. Det värsta är tanken på att leva i limbo, ständigt missnöjd med sin kropp, och alltid med tanken ”jag vill gå ner fem kilo”)

Det finns både ups and downs med alla metoder som cirkulerar. På ett sätt är det spännande med alla sanningar som nu ifrågasatts, för min del är det enorm befrielse att slippa äta massa mellanmål och jag upplever bättre hunger- och mättnadssignaler. För någon annan är flera mindre mål bättre. Jag tror att vi människor fungerar rätt lika men trivs med olika sätt att äta, av en massa olika skäl. Vi lär oss mycket av varandras erfarenheter tror jag, även om det ibland säkert kan vara destruktivt.

Jag tror många kan känna igen sig i att ha ett konstigt förhållande till mat, som du skriver. Vi är ju knappast gjorda för en värld med oändlig tillgång till käk. Att lära sig förstå kroppen, hur hunger och mättnad fungerar rent hormonellt tror jag också skulle hjälpa många. Knowledge is power!

Svar: Jag håller med dig med det du säger om diet. Jag dietade ju också faktiskt. Och nu när jag toppformar så är ju även det en slags diet. Jag menar emellertid det du menar med crash-dieting men också trend-dieter. LCHF vet jag ju funkar för folk - men klarar man av att gå utan kolhydrater så länge? och vill man det?
Tänker också att det med varför man vill gå ner i vikt är viktigt att fråga sig. Personligen märkte jag att jag inte riktigt var så smidig som jag var förut (när jag sprang t.ex.), och sen märkte jag att jeansen inte åkte på lika lätt, och sen upptäckte jag att jag faktiskt hade gått upp i vikt och inte alls var nöjd med hur jag såg ut. Men min utgångspunkt var alltid faktiskt: vill bli lika "lätt" igen (för löpningens och träningens skull), på en nära andra plats kom det ytliga.

And amen sistah, knowledge IS power! Puss på dig!
Natali

Upp