Din självkänsla - något du själv bygger upp

Vi är alla helt otroligt vackra, duktiga, grymma, roliga, extraordinära människor. Alla på sitt unika, personliga sätt. Det är emellertid tyvärr inte alla som förstår hur jävla övergrymma dem är, eller hur vackra dem är, eller hur jävla bra dem duger. Jag pratar om deras låga självkänsla och hur många av dagens ungdomar och unga vuxna tyvärr har detta (självklart vuxna människor också).
 
Vad är egentligen självkänsla? Det hänger först och främst ihop med en individs tilltro till sin förmåga att prestera (det vill säga en individs självförtroende), och självkänsla är känslan av att ha ett egenvärde oavsett vad man presterar och oavsett vad någon annan tycker eller säger. Det är att man duger exakt så man är helt enkelt. Så frågan är egentligen vad man jämför sig med som sätter nivån och speglar en individs självkänsla? Svaret är ju självklart sin omvärld; andra individer och hur dem är.
 
Jag tänker mig att en individs självkänsla (och självförtroende) är som ett rum med en dörr. Om dörren är öppen så kan yttre stimuli (som komplimanger, beröm, ett MVG eller VG på ett prov/tenta) ta sig in att fylla på självkänsle-och-självförtroende-maskinen med mynt. Om dörren emellertid är stängd så går allt det här fram till dörren, knackar på, och sen går därifrån och ut genom örat alternativt näsan. Inre stimuli är enligt mig den omvandling du gör med den yttre stimulin - att du t.ex. låter dörren vara öppen och att du tar åt dig och genomarbetar dessa komplimanger/berömmet/whatever till något som höjer självkänslan. Att du låter dig inse att du faktiskt kan prestera (självförtroende) och att du duger med det du har presterat (självkänsla). Jobbet sitter hos DIG som indivd. Jag kan komma till dig varje morgon och säga till dig att du är vacker, men om inte du faktiskt gör ditt jobb att ta åt dig så kommer du aldrig tro på det själv.*
 
Det är ena sidan av myntet, och en del av det work you need to put in. Den andra sidan är att du måste sluta jämföra dig med andra. Vi är alla olika, och i olika stadier i våra liv, och har varit med om helt olika saker som format oss till dem vi är idag. För att du ska förstå att du duger som du är, så måste du inse faktum att du inte kan jämföra dig med tjejen eller killen i klassrummet, på gymmet, eller på Instagram, etc. Du kan inte göra det för vi är för olika som individer för att vi ska kunna vara jämförbara. Skulle du med två friska ben jämföra dig med någon med endast ett friskt ben? Nej, det skulle du inte! Varför kan du då inte tänka dig att det finnas osynliga faktorer (det vill säga saker inom oss) som gör att vi är olika och därmed ojämförbara?
 
Jag säger det igen: Jag kan komma till dig varje dag och säga hur vacker, duktig, god, och otrolig du är - men om inte du slutar jämföra dig med andra och samtidigt börjar ta åt dig av det jag säger till dig - då kommer du aldrig få bättre självkänsla och självförtroende. Försök att vara ditt unika awesome, och inte något imaginärt socialt strukturerat "perfekt"!
 
Luv xo
 
*Påpekande: yttre stimuli är inte något som måste finnas där för att du ska ha högt självförtroende eller/och självkänsla. Det kan räcka gott och väl med inre stimuli, att du förstår att du faktiskt inte behöver beröm och komplimanger för att förstå att du är grym så som du är. Det är emellertid så att vi som människor tenderar att väga tungt vårt yttre stimuli just på grund av att vi jämför oss med varandra. Alltså, vad andra tycker om oss och vad vi presterar spelar roll i hur vi ser oss själva - men genom en hög självkänsla så behöver det inte vara en avgörande faktor. 
 
Inspiration, Tycker till | du duger, du kan, selfconfidence, självförtroende, självhjälp, självkänsla |
Upp